Min
far och jag plastade "May Be II" augusti 1975 i dåvarande ACVA-BÅTs
lokaler i Nyköping. Vid denna tidpunkt var det mycket
populärt med självbyggeri. Vi byggde från "scratch" d.v.s. plastade
själva hela båten
med kvalificerad
handledning av företagets personal.
Jag minns fortfarande med glädje Holger Elvin, som ansvarade för
verksamheten. Det bestående minnet av fjorton dagars arbete, med minst
13-14 timmars arbete per dag, är en produktion genomsyrad av kvalitet och
noggrannhet.
Den färdigplastade
båten kördes till mina föräldrars tomt på Värmdö. Hela hösten och
vintern ägnade vi åt att färdigställa båtens inredning. All fritid
från augusti till mitten av april tillbringades med båtsnickrande.
Under
byggets gång kunde jag vid åtskilliga tillfällen konstatera hur
genomtänkt konstruktionen är. Lasse Norlin har optimerat varje utrymme
till fullgod funktion, trots båtens, relativt, begränsade storlek. Inget
utrymme är större än nödvändigt, men framför allt inget är mindre
än nödvändigt. Det enda jag önskade mig var något bättre ståhöjd
samt sitthöjd under skarndäck i salongen.
Vi använde basinredningen, som jag anser är mycket funktionell och det
fanns ingen anledning att frångå denna. Dess enkelhet och raka praktiska
lösningar tilltalar mig fortfarande mycket. Vi ökade dock höjden på
pentryt samt förbättrade diskhoavdelningen, inredde hyllor ovan
salongskojer mer ambitiöst än vad som brukligt var.
April månad det året
började med en lång period av värme.
V i monterade utvändiga beslag, installerade motorn, 1-cylindrig Volvo
MD5A. Efter bottenmålning kände vi att nu var det dags, och beställde
hämtning av båten för sjösättning. Den stora dagen kom. Vädret hade
hunnit ändra sig en smula och marken täcktes nu av
4-5 cm snö och det snöade när vi lastade båten.
Båtplats hade jag vid Bullandö Marina på Värmdö där vi också
sjösatte, i snöyra. En del av charmen med sjösättningen försvann i
snöyran. Humöret blev inte bättre då motorn stannade 5-6 gånger under
färden från sjösättningsplats till bryggplatsen. Problemet bestod i
en skarv på bränsleledningen, som var otät och sög luft, vilket enkelt
åtgärdades när felet väl lokaliserats.
Snön försvann dock snabbt.
Mast och övrig
riggning kom från Benns. Vi hämtade masten på Brännkyrkegatan och
körde den c:a 10 m långa masten på biltaket, den kändes väldigt lång
när vi åkte på Södermalms smågator och innan vi kom ut ur Stockholm.
Påmastningen gick problemfritt.
Äntligen efter 9
månaders intensivt arbete var båten klar för segling.
Hon döptes till "May Be II".
Nu återstod bara att
segla och att samtidigt bygga vidare på ej klara detaljer och genomföra
konstaterade förbättringar.
Så
här har vi inrett båten
Plastning
av båtskrovet
© Göran Forsström |